Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet har gällt i drygt ett år, och frågan vi får oftast är om den träffar en vanlig företagshemsida. Svaret beror på två frågor i rätt ordning: först om det du erbjuder på webben är en tjänst som lagen omfattar, sedan om ditt företag träffas av mikroföretagsundantaget. Antalet anställda är bara en del av den andra frågan.
Vad lagen kräver
Lagen tillämpas sedan 28 juni 2025 och bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Den ställer krav på att vissa produkter och tjänster ska gå att använda även av personer med funktionsnedsättning. Den tekniska ribban är standarden EN 301 549.
Bland tjänsterna finns e-handel, banktjänster, e-böcker, telekomtjänster, transporttjänster och medietjänster. Bland produkterna finns datorer, routrar, digitalboxar och självbetjäningsterminaler.
Två frågor, i rätt ordning
1. Omfattas tjänsten? Lagen träffar vissa uppräknade tjänster, och för ett vanligt företag är e-handel den relevanta: PTS beskriver den som tjänster som tillhandahålls på distans via webbplats eller app för att ingå ett konsumentavtal. En ren informationssida utan försäljning på nätet är inte en e-handelstjänst, oavsett hur många anställda företaget har. Säljer du till konsumenter via webben är det shoppens flöde som ska uppfylla kraven; hur mycket av den omgivande webbplatsen som räknas in bedömer du mot PTS vägledning.
2. Gäller mikroföretagsundantaget? Mikroföretag är undantagna från kraven på tjänster (för produkter gäller undantaget bara delvis). Ett mikroföretag har färre än tio anställda och antingen en årsomsättning på högst två miljoner euro eller en balansomslutning på högst två miljoner euro – båda kriterierna, hållna under de två föregående räkenskapsåren. Nio anställda med tre miljoner euro i omsättning är alltså inte ett mikroföretag, och femton anställda utan webbförsäljning omfattas inte av tjänstekraven via hemsidan.
Standard är inte samma sak som efterlevnad. EN 301 549, som bygger på WCAG, är det praktiska stödet för att uppfylla de tekniska kraven. Ett godkänt standardtest är däremot inte hela den juridiska bedömningen: lagen ställer även krav utöver tekniken, till exempel på information om hur tjänsten uppfyller kraven, och tillsynsmyndigheten avgör i det enskilda fallet.
Vem som kontrollerar
Tillsynen är delad mellan fem myndigheter: PTS, Mediemyndigheten, MTM, Konsumentverket och Transportstyrelsen. PTS kan meddela föreläggande och ta ut sanktionsavgift.
Övergångsreglerna ger andrum: tjänsteavtal som slöts före 28 juni 2025 får löpa upp till fem år till, och självbetjäningsterminaler som redan var i bruk får användas i upp till tjugo år.
Två saker som ofta blandas ihop
Tillgänglighetslagen förväxlas regelbundet med DOS-lagen, webbtillgänglighetsdirektivet, som gäller offentlig sektor. Det är två olika lagar med olika omfattning. Driver du ett privat bolag är det den här lagen som är relevant, inte DOS-lagen.
Den andra förväxlingen är att tro att tillgänglighet bara handlar om skärmläsare. I praktiken är det samma arbete som gör en sajt bra för alla: tillräcklig kontrast, text som går att förstora, formulär med tydliga etiketter, och att allt går att använda med tangentbordet.
Vad det innebär i praktiken
Säljer du inget på nätet omfattas hemsidan inte av tjänstekraven – oavsett antal anställda. Säljer du till konsumenter online: är ni mikroföretag enligt båda kriterierna är ni undantagna tjänstekraven, annars ska shoppens flöde – produkt, varukorg, kassa – uppfylla kraven, med EN 301 549 som praktiskt stöd.
Oavsett vilket är arbetet värt att göra. Kontrast, tydliga formulär och tangentbordsnavigering är saker vi bygger in från början, eftersom de gör sajten bättre för varje besökare och dessutom hjälper i sökresultaten.
Källor
- PTS: Introduktion till tillgänglighetsdirektivet
- PTS: Vanliga frågor om tillgänglighetslagen
- MTM: Vanliga frågor om nya tillgänglighetslagen